Mörtfiskar

Id (Leuciscus idus)

Kvarkens skärgård är bekant för sina rika idbestånd. På många ställen uppnår iden en medelstorlek på över 1,5 kg, exemplar på över 2 kg är inte sällsynta. De största idar som har fångats med spö i Kvarken har vägt över 3 kilo.

Tidpunkt: våren är den bästa tiden för att meta id, vanligen de två sista veckorna i april, då idarna i stora stim söker sig till strömmande vatten för att leka. En annan bra tidpunkt är i juli–augusti. Då rör sig iden i stora stim i skärgården och i älvmynningarna för att söka föda.

Platser: I skärgården i strömmande sund, vid grynnor och broplatser. I älvar: i Lappfjärds å, Tjöck å, Kyro älv och i Perho å med dess uppdämda bassänger.

Metoder: Id kan fångas med många olika redskap: med spinnspö, bottenmete, teleskopspö, metoden väljs enligt platsen. Som agn fungerar stora maskar och majskorn bäst.

Braxen (Abramis brama)

De tätaste braxenbestånden finns i åar och älvar och deras mynningsområden. Braxnar som stiger upp i älvar har en medelvikt på 1–2 kg, men också mycket större exemplar påträffas. Till exempel i Kyro älvs mynningsområde är braxnar på över 3 kilo rätt vanliga och även flera braxnar över 4 kilo har fångats.

Tidpunkt: Braxen börjar leka i älvarna genast efter iden. Som mest leker braxen i mitten av maj, då det lönar sig för metaren att vara på plats. När lektiden är över, återvänder den största delen av braxnarna till havet och då kan de fångas genom mete i åmynningarna. En del braxnar leker i skydd av skärgårdens låga vassbevuxna vikar. Braxnar som leker i havet är i genomsnitt något större än de som stiger upp i älvarna, men det är också mycket svårare att hitta deras tillhåll.

Platser: Bra älvar för att fånga lax är: Lappfjärds å, Tjöck å, Kyro älv, Lappo å och Perho å med dess uppdämda bassänger. I många älvar i regionen finns det bra braxenbestånd i områden mellan vandringshinder, och där kan fiske ske året runt. I skärgården är det lättast att fånga braxen i stora vassbevuxna vikar.

Metoder: I älvar kan braxen metas med flöte där vattenströmningen är långsam och på platser med snabbare strömning kan bottenmete användas. Under stigningen vid lektiden är det lättast att fånga braxen med bottenmete. I skärgården är spinnspö vanligen den bästa metoden. Det bästa agnet för braxen är otvivelaktigt stor daggmask.

Ruda (Carassius carassius)

I Kvarkens skärgård finns det otaliga små sjöar, dit fiskar stiger upp om våren för att leka. Små sjöar av det här slaget, som har förbindelse med havet, kallas flador. I största delen av dem finns det stora rudor. De gäddor och abborrar som sommartid finns i sjöarna håller antalet små rudor nere och endast de större exemplaren överlever. Vanligen finns de inte i något större antal, men medelvikten är hög. De största rudorna som har fångats i flador har haft en vikt som rejält överstigit två kilo.

Tidpunkt: Rudor kan metas under hela sommaren, men de bästa fångsterna har vanligen kommit under mörka kvällar i augusti.

Platser: Flador och skyddade innervikar

Metoder: Det viktigaste är att hitta fisken och erbjuda agnet på ett så lockande sätt som möjligt. Rudor är mycket försiktiga och redan en liten störning kan få dem att försvinna från platsen. Många anser att den allra svåraste formen av fiske är att meta rudor. Men det ger spänning och att fånga en svårfångad fisk känns som en stor belöning. Vill du ha utmaningar ska du pröva på att fånga stora rudor i flador.

Sarv (Scardinius erythrophthalmus)

Sarven förekommer allmänt i grunda vassbevuxna vikar upp till höjden av Vasa. Ca 20 km norr om Vasa är det möjligt att meta Bottniska vikens nordligast levande sarvar.

Björkna (Abramis bjoerkna)

I innerskärgården och i älvmynningarna finns björknan (Abramis bjoerkna). Den här fisken, som påminner om en liten braxen, fångas ofta i åar och älvar i samband med mete av braxen.

Stäm (Leuciscus leuciscus)

I nedre loppet av Kyro älv kan metaren ofta få en stäm (Leuciscus leuciscus). Stämmar kan fångas i Kyro älv hela sommaren ända till september.